Tystnaden

Jag har kommit fram till att jag inte är någon storstadsmänniska innerst inne. Och nu vet jag verkligen varför. Det är en alltför stor avsaknad av total tystnad.
Jag tillbringade några dagar på vännernas lantställe och det var tyst, ostörd nattsömn. Så härligt!
När jag kom tillbaka till stan slogs jag emot av alla ljud. Bilar, ständigt brus, människor, spårvagnar, sirener. Svårt att höra fåglsången i bruset.

Jag vet att en del har ont av tystnaden. Som hos min pappa där det är så tyst att några inte sover p g a den totala tystnaden. Men jag gillar det. Knäpptyst på natten. Möjligen lite knarr i brädorna när huset rör lite på sig. Ingen ventialtion, inget trafikbrus som dränker allt.

Så högt upp på min önskelista är tystnad!